Pust å stön...

äntigen börjar det dra ihop sig så att man kan gå å lägga sig utan att bli kallad för "panschis".Den här dagen har varit sååååå låååång,ögonen har varit fyllda med grus...känns det som iaf!Hoppas att både du och jag syster yster får sova gott inatt och att det inte vilar nån förbannelse över detta huset som gör så att vissa nätter blir hopplösa...eller sömnlösa rättare sagt!Så nu säger jag bara natti natti,vi hörs i bitti!*GÄSP*

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0