Jycken som...
inte hör vad man säger*suck*ja det är Bubbis det.
Jo ibland hör han jävligt bra,men när vi är ute och han får vara lös...då kan han tappa hörseln totalt och det va precis vad han gjorde idag.
Vi va ute på våran vanliga prom. då vi hör ett skall och känner igen det som Kiras,så vi vänder och går mot ödehusen där vi brukade vara för det va därifrån skallet kom.
Jodå mycket riktigt så va Kira och hennes matte Y där,så jag släppte Bubbis oxå så att dom skulle få leka ett tag.
Först går det hur bra som helst och Bubbis kommer när jag ropar,men helt plötsligt så drar han iväg och som sagt hörseln verkar vara helt bort.
Det är ganska så läskigt där för järnvägen ligger inte så långt ifrån och det kommer en hel del lastbilar farandes.
Hur jag än ropade och lockade så kom han inte...puts väck*suck*nu va jag både orolig och förbannad.
Y va tvungen att åka för hon skulle få främmande,så där stog jag alltså helt ensam med en bortsprungen jycke...roligare kan man ju ha det.
Men precis när Y åkte förbi mig som hade dammat iväg för att försöka hitta honom,kom han springande glad i hågen.
Nu kan jag tala om att jag va jävligt förbannad,men samtidigt så glad att han kom tillbaka.
Så när jag så fick tag på honom kunde jag ju inte skälla på honom,fast jag hade velat gjort en skön skinnfäll av honom som man vet vart man har*grrr*utan istället fick jag stå där och säga att han va duktig som kom.(så falskt)
Ja va faaaan ska man göra,hade jag skällt kommer han aldrig att komma om det skulle hända igen...vilket det med säkerhet kommer att göra.
Nog om det,snart dags för mig att sticka iväg och jobba.
Hoppas ni haft en bättre start på den här dagen än va jag haft.
Jo ibland hör han jävligt bra,men när vi är ute och han får vara lös...då kan han tappa hörseln totalt och det va precis vad han gjorde idag.
Vi va ute på våran vanliga prom. då vi hör ett skall och känner igen det som Kiras,så vi vänder och går mot ödehusen där vi brukade vara för det va därifrån skallet kom.
Jodå mycket riktigt så va Kira och hennes matte Y där,så jag släppte Bubbis oxå så att dom skulle få leka ett tag.
Först går det hur bra som helst och Bubbis kommer när jag ropar,men helt plötsligt så drar han iväg och som sagt hörseln verkar vara helt bort.
Det är ganska så läskigt där för järnvägen ligger inte så långt ifrån och det kommer en hel del lastbilar farandes.
Hur jag än ropade och lockade så kom han inte...puts väck*suck*nu va jag både orolig och förbannad.
Y va tvungen att åka för hon skulle få främmande,så där stog jag alltså helt ensam med en bortsprungen jycke...roligare kan man ju ha det.
Men precis när Y åkte förbi mig som hade dammat iväg för att försöka hitta honom,kom han springande glad i hågen.
Nu kan jag tala om att jag va jävligt förbannad,men samtidigt så glad att han kom tillbaka.
Så när jag så fick tag på honom kunde jag ju inte skälla på honom,fast jag hade velat gjort en skön skinnfäll av honom som man vet vart man har*grrr*utan istället fick jag stå där och säga att han va duktig som kom.(så falskt)
Ja va faaaan ska man göra,hade jag skällt kommer han aldrig att komma om det skulle hända igen...vilket det med säkerhet kommer att göra.
Nog om det,snart dags för mig att sticka iväg och jobba.
Hoppas ni haft en bättre start på den här dagen än va jag haft.
Kommentarer
Postat av: Anna
Ha ha ha... ja, det är ju så, precis som du säger, att skäller man så kommer de ju INTE att lyda mer... beröm är enda metoden för att de ska bli duktiga! Men det är svårt...det minns jag med =)
Skönt att han kom tillbaka iaf!
Kram
Trackback
